Upp och sen neeeeer.

Har haft det lite lätt överjävligt psykiskt några dagar. Synd när det kändes så bra för en vecka sen...

Är väl en massa hormoner i kombination med en begynnande nervositet inför förlossningen kan jag tänka.

Födelsedagen var katastrofal med hejdlös gråt och känsla av enorm stress. Massa telefonsamtal, sms och mail. Urgulligt att folk kom ihåg min dag, men just då slog det slint i mitt huvud. Jag stängde av telefonen för att få vara ifred i mitt filt- och kuddbo i soffan och för att slippa låta otrevlig. Ville bara skrika LÅT MIG VARA FÖR HELVETE!

Det finns verkligen ett så stort behov av att vara helt ifred nu. Fredrik är liksom med inne i den imaginära kokongen och jag är glad att han står ut. Andra får vänta utanför sålänge.

Kan förklara det som att känslorna ligger helt blottade på ytan - alla känslor.

Igår mottog jag en försenad födelsedagspresent från mina föräldrar, Fredrik, Fredriks föräldrar och syster plus man. En symaskin!

Hoho.. hysterisk gråt och skakningar. Av glädje den här gången. Mina psykbryt är inte bara "onda" även om det är jobbigt att inte kunna ta sig samman.

Hur eller hur så drar det ihop sig. Jag har börjat få förvärkar, men inga som kommer speciellt regelbundet. Dock gör det ont som faaan i mittenfogen och jag är helt bortom mig av trötthet. Ryser när jag rör på mig och kan knappt äta en smörgås utan att den "hänger kvar" i halsen och ger mig halsbränna.

Jag tror knappast att jag kommer blogga något innan nedkomst så ha tålamod och önska mig lycka.

Kom ihåg - hormoner är INTE att leka med!

Pigg, piggare, flodhäst.

Sitter just nu i soffan efter en lätt kvällsmacka med kantareller och ett glas Champis och kan konstatera att jag är piggare mentalt än på länge. Beror säkerligen på att den klådstillande medicinen jag fick innehåller massa skoj som till exempel koffein. Har inte sovit alls lika mycket i soffan idag och börjar faktiskt tro att det finns hopp om att hålla bäbisarna inne i alla fall över födelsedagen. Vore ju roligt om de fick en egen dag.

Har trots piggheten i huvudet legat mycket still under dagen. Jag har haft ett stort tryck nedåt i magen och ryggslutet ömmar konstant om jag står upp. Dock inga andra tecken på att det skulle vara på G med förlossning.

Ikväll pysslar Fredrik i badrummet. Jätteduktigt en fredagskväll efter första jobbveckan efter semestern. Strongt gjort! Spacklar lite inför alla våtskikt som ska vara under kalet. Kaklet och klinkersen vi förövrigt hämtade i eftermiddags. Det blir sååå fint! Ett ljust antracitgrått golv med toner av brunt. Raka kanter och flat yta, men glasyren är levande och ger ett mjukt intryck. Det blir 20x20 plattor på golvet, 10x10 inne i duschhörnan samt en pelare upp på vägg bakom toalettstol i 5x10-plattor om fyra till fem rader. Resten av väggarna blir 20x20 vita plattor med matt yta. 

Det känns jättebra att vi har materialet hemma nu ifall Fredriks farbror har tid att komma redan efter helgen. Det börjar skönjas en horisont i form av ett fungerande badrum (läs livssituation) vilket är fantastiskt tillfredsställande.

Nu blir det snart dusch och säng. Hoppas att jag kan sova mer än två timmar i natt. Visserligen är p3/p4 skitbra på nätterna med Karlavagnen och Vaken, men det skulle vara så gott att få den långa natten att gå lite fortare med sömnens hjälp. Dagtid kan jag ju i alla fall prata med folk eller titta på tv.

Natt natt!

Det lever vidare.

Tänkte uppdatera lite om vad som hänt och varför jag ringde efter en akuttid till mödravården förra fredagen.

Jag har under en tid haft en extrem klåda över hela kroppen. Efter att ha forskat lite på diverse faktasidor stod det klart att problemet var värt att kolla upp. Det är nämligen så att högt tryck av tyngden under slutskedet av en graviditet kan leda till att levern inte klarar av att rensa "skiten" som den ska utan att gallsyror tränger ut i kroppen, vilket kan vara skadligt för bäbisarna plus att det inte sällan genererar klåda. Detta kallas Hepatos.

Alla värden kollades noggrant, men inget gallsyretest kunde genomföras då dessa bara skickas till Göteborg en gång per vecka.

I alla fall så visade jag ett något förhöjt undertryck i blodet, inget alarmerande, men i övrigt var socker järn och äggvita helt i sin ordning. Gallsyretestet fick jag lämna i tisdags morse och fick testresultaten idag.

Jag kan andas ut. Värden på gallsyra som ligger över +40 är värda att försöka mota. Värden uppemot +80 kan leda till en akut igångsättning. Mina värden var +12.

Men klådproblemet kvarstår. Jag fick ett preparat hos läkaren i tisdags men det verkar inte ha funkat för klådan kom tillbaka igår igen. Nu fick jag ett starkare medel och jag hoppas vid Gud, Buddah eller nån viktig snubbe att det funkar med detta. Jag biter snart av mig kroppsdelar för att det är så vansinnigt frustrerande. Tänk er myggbett på hela kroppen som kliar tio gånger mer än vanligt och inte lägger av... jag kan säga att psyket får sig en törn.

Annat jag kan förtälja är att våra "små" i nuläget väger omkring 3000 gram. Det är 26 procent större än normalt för en bäbis i vecka 35. Lite lätt skrämmande måste jag erkänna. Men som min kloka mor sa när jag lite icke politiskt korrekt vräkte ur mig att jag inte ville ha några små tjockisbarn:

"Ni kan ju slappna av. Kommer bäbisarna nu så är det ju ingen panik med att få dem att äta bra för utvecklingens skull. Nu räcker det att de får koncentrera sina små kroppar på att andas och må gott. De här kan ju låta bli att käka några dar utan att det gör nåt!"

Sant! :)

Har fått tid för ett nytt tillväxtultraljud om två veckor. Då ska vi till specialmödravården i Borås vilket i alla fall jag tycker är lite spännande. Dels för att det ligger vägg i vägg med förlossningen, dels för att jag rätt snart ska få en uppdatering angående vikten och kan få veta lite om hur mogen jag är för förlossning.

Det är nu man vill ruska om Gud, Buddah eller nån viktig snubbe och säga att JAG BARA SKÄMTADE! när jag utbrast att jag inte skulle bli förvånad om jag går fulla 40 veckor och kläcker ur mig två stycken 3,8 kilosklumpar.

Well well...

Renoveringsrapport.

Igår hände det grejer här hemma. Jisses.

Dagen började med att vi fick försöka trösta två uppskärrade katter som hade varit i uppenbart slagsmål med "ett djurjävel" till grannkatt. Egonbus hade blivit riven på svansen och fräste åt Fredrik när han försökte klappa. Albin var oxå chockad, men mer social och gick att lugna ganska snabbt.

Under dagen fick jag en sista minuten-tid på barnmorskemottagningen för att ta lite prover, men det kan vi ta i ett annat inlägg. Ingen direkt fara i nuläget.

I alla fall...

Efter frukost intog jag standardpositionen i soffan medan sambo, svärföräldrar och Tallenkompisen fixade med alla förberedelser inför flytspackling av badrummet. Trälagret ströks med primer, armeringsnät klipptes till och tejpades fast på golvet, värmegolvsaggregatet petades in där det skulle och sista aquaboarden sattes. Sen var det dags för själva värmeslingan. 

Det var rätt så underhållande att lyssna på de allt grövre ord som ploppade ur sambons mun vartefter arbetet fortskred. Speciellt den icke serviceminded och nonchalanta flicksnärta till expedit i kakelbutiken i Göteborg fick sig några vassa kängor. Inte ord som en mor vill höra kan jag säga ;) Jag varnade henne att gå nära!

Men expediten fick sitt med rätta dock. Slingan var en modell för lång för våra få kvadratmeter. Dessutom fanns massa regler om hur man skulle placera den som inte framkom enligt bruksanvisningen.

När det för säkerhets skull kontrollräknades på spackelmängden så visade det sig att expediten räknat så tight att det knappt skulle räcka även om precis alla geggpartiklar hamnade på exakt rätt plats.

Bra kontakter kunde dock fixa fram två extra säckar bruk. Vilket sedemera visade sig gå åt.

Halv ett i natt släckte vi ner och gick och lade oss. Då var golvet spacklat och klart i den mån det gick. Samtliga arbetare i stort behov av damm- och kletbefriande duschar samt varsin mjuk säng.

Jag somnade gott efter att äntligen ha behövts och kunnat göra lite nytta i grovarbetet. Jag körde blandarvisp med borrmaskinen!

Golvet ser hur som helst tokigt bra ut nu dagen efter.

Fredrik sover fortfarande och vi har utlyst arbetsförbud på Yxet idag.

På sin höjd ska vi besöka den lokala kakel- och klinkersbutiken om de har öppet. Vi sätter ju inte vår fot i den andra butiken igen vill jag lova!

Komiskt uppvaknande.

I morse vaknade jag av sambons pussar. Underbart i jämförelse med att göra detsamma till ilsket snoozande från en iPhone och en kropp som ömmar typ överallt. Som en liten söt gest började Fredrik nynna med huvudet jättenära min mage. En godmorgonsång till barnen.

Ja, jag är en elak häxa som skrattade hysteriskt, men det blev så komiskt. Sorry darling...

Han nynnade visst Vyssan Lull och jag började skrattande sjunga med i Trazan Apanssons "Har du sett lille Balle Kalle Kobra". Hjälp, ni skulle ha sett hans min! Han hade aldrig hört den heller så förvåningen i hans ansikte var total!

Stackars barn.

Har alltid sjungit fel märkte jag sen när jag visade YouTube-klippet för Fredrik. Jag har sjungit Kalle Balle, vilket nästan är roligare i min mening.

Nu sitter jag och myser. Hoppas dock att jag ska känna igen melodin nästa gång älsklingen ska sjunga för de små. Det var ju verkligen inte meningen att jag skulle förvränga nåt. Jag trodde på allvar att det var Kalle Kobra-låten han sjöng. Tyckte att han var påhittig och härligt knasig som han brukar vara!

Bra start på dagen!

Tre liter saft senare...

... är jag fortfarande törstigare än en uttorkad gnu.

Inga barn i sikte än. Dock väldigt mycket rörelse inne i magen och jag får roliga bilder i huvudet om att det kommer att ploppa ut en bläckfisk eller två om några dagar. 

Har haft ganska mycket sammandragningar sista tiden och gårdagen och natten har bestått i nån typ av förvärkar och brist på ro i kroppen. Det känns ju inte långt bort nu kan jag säga! 

Beklagar att jag inte fått arslet ur och uppdaterat här på länge. Det är massor som händer i huset och jag sover mig genom det mesta.

Nu börjar badrummet att likna nåt. Fredrik gör superfint och i går var vi en sväng till en kakelbutik i Göteborg och köpte golvvärme-kit och allt annat som behövs UNDER kaklet. Det är en hel jäkla vetenskap det där. Och ingen billig sådan heller. Har de öppet på den lokala kakelbutiken i dag så ska vi köra ner och se ut vad vi vill ha. Lika bra att beställa och ha allt material klart ifall ifall...

Hade mamma och pappa nere (igen) hela förra veckan och i lördags for de hem. Sorgligt minsann eftersom det troligen var sista gången de såg mig gravid. Varför sorgligt vet jag inte. Kanske för att det varit så fantastiskt att de deltagit i det?

De lär ju komma farande så fort jag klämt ur mig de små sötnosarna, men ändå. Jag saknar dem redan. 

Som plåster på såren kom bästebror och hälsade på på lördagen. Han mellanlandade här innan U2-konserten på Ullevi och sov kvar så att vi fick chans att umgås lite på söndagen också.

Annat som har hänt är att Rydalsfolket kom en sväng och hälsade på förra veckan. Mysigt, men samtidigt var här så mycket folk att det mer blev som ett stort kalas än en fika. Anna kom också en sväng så det gick i ett hela den dagen. Hur kul som helst, men jävlar så ansträngande när jag är van att sova en stund minst två omgångar per dag. Dagen efter blev som befarat rent helvetisk i hormonsynpunkt. Jag bara sov och grät. Fick i mig lite mat, men knappt.

Med detta vill jag absolut inte lägga skuldkänslor på mina stackars besökare. Det var jag som tackade ja till besök och det var nog, trots tröttheten, ett smart drag. Jag hade efterföljande dagar att vila upp mig på. I mitt tillstånd vet jag inte heller hur mycket jag törs vänta med att göra saker.  Att "hinna innan" funkar ju inte som argument när det kan säga plopp, plask, squueeeek vilken sekund som helst.

Vackert väder i dag denna onsdag. Jag gör det gamla vanliga = soffliggande med dator, katt och novalucol till hands. Hoppas att barna mår bra. Försöker övertala dem att även då jag konsumerar stora mängder sockerstinna drycker så är saft bara blahablaha. 

Fan.. nu är jag törstig igen!