Jag vaknar ju aldrig.

Ungefär så känns det just nu.

Jag somnar tidigt och vaknar helst inte förrän tio på förmiddagen. Jag går runt och gäspar hela dagen och vill helst lägga mig och smålura under en filt i soffan i stället för att hitta på roliga saker. Jag känner mig inte pigg på hela dagen och orkar således inte ta mig för braiga saker som bakning, promenader eller annat skönt.

Troligen har jag nåt i kroppen som ligger i startgroparna. Vem vet.. en konstig influensa kanske?

Det blir nog bättre snart.

Jag skulle gissa att många kanske tycker att jag sover för mycket, men vad gör man? Jag ställer ingen klocka nu när jag är arbetslös. Jag vaknar när kroppen vill. Den vill ju uppenbarligen sova, så...

Idag, söndag har jag börjat dagen med att planera morgondagen med Åsa. Hon fyller år och vi har båda ärenden in till samhället och ska stråla samman där. Jag ska försöka få tag på ett par fina byxor och lite underkläder, det börjar finnas behov för en uppdatering i garderoben. Vet i f-n när jag köpte underkläder sist.

Jag undrar vad jag ska ge Åsa i present. Kanske en egenhändigt målad tavla till bebisrummet de just gjort i ordning?! Det tror jag minsann.

Gäsp!

Mer kaffe...

Fy för kokta rödbetor.

Alltså. Jag hade nån slags förutfattad, nästintill erotisk föreställning om hur jävla gott nykokta rödbetor med lite smör skulle vara. Jag menar, det låter ju gudomligt.

Det är det inte.

Den här dagen kommer inte att gå till historien som den mest inspirerande. Jag har sökt ett jobb som jag inte vill ha, jag har gått runt och frusit, beklagat mig över trötthet och såklart kokat rödbetor.

Hoppas verkligen på en energikick i nån form. Äter apelsiner och väntar.

Garntrassel eller klet och damm - det är frågan!

Åh, nu finns det grejer att göra minsann. För mig oxå alltså.

Började spackla i fredags och slipade lite av det igår. Nu återstår väl typ lika mycket eftersom jag även ska spackla taket. Fint blir det iaf, men jag är lite less på min deltamuskel, som jag hade problem med i somras.

Jag slet ut den efter att ha grävt ur en hel grusgång för hand, stått och öst stenkross först i en skottkärra och sedan ut på gången. Efter det mera ös med singlet plus att jag typ inte vilade nånting i somras. Trädgården fick allt :)

I allafall så är den ond igen. Kanske inte så illa som inflammerad, men jag tar det lugnt på dess begäran. 

Stickningen i soffan drar i mig lite. Det vore skönt att sitta nerkurad under en filt och pyssla med något inte lika dammigt, men samtidigt - vad jag kommer att kunna ligga och njuta i nya sovrummet sen! :) Stickningen får vänta.

Helgen har varit relativt lung annars. I går tog både jag och Fredrik en vilodag och gjorde endast livsnödvändiga sker som att äta god mat, se på rolig tv och knapra chips.

Är lite avundsjuk på mina föräldrar, som var på brorshustruns vernissage i Stockholm i lördags. Jag hade gärna oxå varit där, men ibland får man låta bli när kassan säger nej. Tydligen hade hon visning på tiotalet tavlor som var jättefina. Kul, jag har inte sett vad hon har gjort nångång. Bara en liten fotograferad bild på inbjudan till utställningen, vilken ser ruskigt bra ut trots sitt ringa format.

Det blir kul att träffas och prata akrylfärg, duk, svinborst och annat nästa gång!

Nu ska jag leta några jobb och sen kleta spackel.

När ilskan har lagt sig...

Så är det riktigt härligt att få gå hemma och söka jobb.

Visst tycker jag fortfarande att det är fel att jag inte kan kombinera plugga med jobbsök, men ibland får man gilla läget.

Och nu gillar jag...

-att jag ska åka och kramas med Åsa om en stund. Hon har inte långt kvar till förlossningen nu och det är så faschinerande.

-att jag ska få börja spackla väggar och tak i nya sovrummet i helgen och bli mer delaktig i renoveringsarbetet hädanefter. Det har jag sett fram emot länge.

-att jag ska få tid till att baka massa bröd, virka filtar och motionera.

Jag gillar att vara glad.